Jag gavs 70 procents chans att överleva!

www.cancerfonden.se står att läsa att den första svenska benmärgstransplantationen genomfördes 1975. Jag undrar hur sveriges först transplanterade patient mår idag? Lever han/hon? Är det någon som vet?

Det känns ibland fortfarande overkligt att jag har klarat av och gått igenom allt vad sjukdomstiden innebar. Men jag har överlevt! Mina värden är fina idag, och jag går bara på kontroller var tredje månad. Alla dessa engagerade och kunniga läkare har verkligen blivit mina vänner! 

För mig var en benmärgstransplantation till slut min enda chans. Eftersom min syster och jag inte inte var tillräckligt lika i våra HLA-mönster, valde man att inledningsvis försöka med en ATG-behandling.  Men som så ofta vid en svårare aplastisk anemi, uteblev tillfrisknandet. Vid den här tiden hade jag inga vita neutrofila blodkroppar, och jag drabbades istället av en aspergillusinfektion i lungorna, och tvingades kämpa i skyddsisolering i nästan fyra månader - en tid som satt djupa spår. Mina leder vattenfylldes, och kroppen kunde inte ta upp tillräckligt med näring, eller syresätta sig tillräckligt. Jag fick timvis flera olika antibiotika per dygn, och satt nästan ständigt fast i alla dessa förbannade slangar. Mina muskler försvagades, och jag kunde nästan inte gå. Jag klarade knappt av att lyfta en 33 cl läskedrycksflaska. Det var tufft! Men det var full fart framåt som gällde! Full fokus på livet efter sjukdomen! Full fokus!

-Och jag hade tur! Läkarna lyckades till slut lyckats häva aspergillusinfektionens förlopp, och efter 3 sjukhusfria månader stod benmärgstransplantationen -  min enda möjlighet - framför mig. Jag gavs då 70 procents chans att överleva.

Du gav mig möjligheten till fortsatt liv!

Sommaren 2006 utgjorde en benmärgstransplantation vändpunkten för mig, och jag fick då benmärg från en obesläktad donator. Jag fick förutsättningen för ett fortsatt liv! En för mig okänd kvinna någonstans i Europa lät sig sövas för att man förmodligen upprepade gången skulle kunna borra sig in i hennes höftben och tappa henne på ungefär en liter benmärg - benmärg som sedan direkttransporterades till mig. En för mig helt okänd kvinna var villig att göra en sådan helt livsavgörande insats för mig! 

 

Jag hoppas att Du kan förstå och ta in vidden av Din insats! Jag kommer nog aldrig att helt kunna förmedla den tacksamhet jag känner inför Dig! Du hjälpte mig till ett fortsatt liv!


Jag har nog överlevt!

SAA är en svår och mycket ovanlig blodsjukdom. Obehandlade patienter dör undantagslöst! Jag insjuknade för snart tre år sedan, och skall här försöka samla tankar, funderingar och upplevelser från min långa sjukdomstid. Jag hoppas att det kan vara till hjälp och kanske tröst för andra som idag kämpar mot SAA eller andra svåra sjukdomstillstånd.

Själv tvingades jag igenom en benmärgstransplantation med en obesläktad donator, och har idag återvänt till livet igen! Men kampen var lång och svår, och fylld av tunga stunder. Men jag har nog överlevt! Trots svåra komplikationer. Och den glädjen! Den underbara euforin! Vi har fantastiskt kunniga läkare i Sverige!

RSS 2.0